Hey hey you you, I can be your girlfriend!

Om jag någon gång i framtiden får för mig att bli pianolärare, snälla avråd mig då. Jag har spenderat en halvtimme med min lillebror klinkandes på en låt som för honom är rena rama berlinmuren, men som för mig är en tröskel. Frustrationen kokar i mig, och när jag tvingas visa samma not på samma ställe, om och om igen, vill jag äta upp notbladet. För att inte skälla, smälla igen locket över hans fingrar eller någonting annat oväntat gick jag upp. Nu sitter jag och överröstar klinket med Avril Lavignes "Girlfriend" och jag skäms. Dels för att jag lyssnar på den, men mest för att den är så förbannat medryckande!

/J

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0